Jag borde inte skriva idag för idag är dagen från helvetet..
IGEN.....
Jag kommer inte vidare... Ett rent helvete är va det är..
Jag kämpar det ska ni veta... Önskar att jag hittade
styrkan till att bära huvudet högt å vara stolt över mig
själv, för något bra gör jag väl ändå :-/
Men allt spelar liksom ingen roll av nån konstig
anledning..
Tror att precis vad som helst hade kunnat hända,
men jag hade stått där alldeles tom ändå.
För av någon anledning så har Hanna med den starka
viljan  (jag haft i hela mitt liv) försvunnit å inget
e kul längre, jag har tappat "det" helt....
Ibland känns det som om man bara vill va liten igen
å gråta i mammas famn.
Hade väl ändå lyckats jäkligt bra (trodde jag) på min
väg framåt men frågan är om det ens va ut genom
dörren här hemma  eftersom det är så lite som gör
att jag ramlar tillbax igen...

Just idag finns inget som får mig till att ens fundera
på att rycka upp mig.
Jag går å lägger mig med fetångest å tårarna rinnandes.
Å hoppas att jag vaknar imon å glömt allt....
Jag orkar nämligen inte gråta eller
känna mer....

Ursäkta för ytterligare ett tråkinlägg men det här e jag
like It or not :-/

<3